JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
fredag 15 november 2019 VECKA 46

Säkrare färd med talande bilar

Färre olyckor och ett bättre utnyttjande av vägnätet. Det är visionen för Cooperative Intelligent Transport Systems (C-ITS), ett trådlöst kommunikations­system som tolv fordonstillverkare beslutade att införa från och med 2015. Beslutet, som fattades 10 ­oktober, kommer att göra det möjligt för fordonen att utbyta data med andra fordon om sin hastighet och position. Dessutom kan fordonen hämta information från trafikskyltar och av vägoperatörer.
 Smartare användning
Nyttan med bättre information till trafikanter, ökad säkerhet och färre olyckor är ingen dålig motivering för C-ITS men egentligen handlar detta om betydligt mer än så. C-ITS är egentligen en mycket viktig delmängd i Intelligenta Transportsystem (ITS).
Det handlar om att åstadkomma en smartare användning av hela vägtransportinfrastrukturen.

Den 7 juli 2010 antogs EU-direktiv 2010/40 som sätter en ram för införande av av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för att införa smarta gränssnitt mot andra transportslag, inklusive infrastruktur, fordon och användare.

C-ITS är speciellt därför att det handlar om en stor förändring för den vanliga bilföraren. Det finns många andra delområden inom ITS, till exempel trafikledning. Även där är nyttan uppenbar men det handlar inte om lika stor förändring för bilföraren.

En viktig drivkraft bakom ITS är att det går att öka antalet fordon som samtidigt utnyttjar vägnätet. Om nya vägar inte behöver byggas så finns stora besparingar att göra. För telekomindustrin handlar det om att marknaden för mobil datakom ökar ännu mer.
Göte Andersson
Fordonstillverkarna inom industrigruppen Car 2 Car bedömer att ett bredare genombrott för C-ITS kommer inom tio år efter lanseringen 2015, säger Sören Hess, projektledare för industrigruppen Car 2 Car Communication Consortium.
Det är industrigruppen Car 2 Car Communication Consortium, som består av tolv fordonstillverkare och deras partners, totalt 50 företag, som utvecklat C-ITS. Bland dessa finns även de svenska företagen Volvo Trucks och Volvo Car liksom den mycket tunga tyska fordonsindustrin.

– Vi pratar om en relativt enkel elektronisk tjänst som ger kunderna en vinst och vi tror att när C-ITS får spridning så kommer detta att öka intresset hos andra att köpa utrustningen för C-ITS, säger Sören Hess.

Det är faktiskt första gången sedan 1990-talet som bilindustrin satt upp en tidpunkt för storskalig lansering av den nya tekniken. Så länge har bilindustrin och alla dess partner arbetat med systemutvecklingen.

– Europas bilindustri och våra partner har nu verifierat i Wien att elektronisk kommunikation mellan fordon och mellan fordon och vägoperatörer fungerar, säger Sören Hess.

Varje år tillkommer cirka 15 miljoner nya fordon i Europa. En växande andel av dessa kommer att utrustas med C-ITS. På längre sikt är målet att alla de runt 300 miljoner fordon som finns i Europa ska använda tekniken och det är sannolikt att utrustning för C-ITS kommer att säljas för installation även i befintliga fordon.

Tester i Wien
Syftet är att ge alla parter bättre kvalitet på informationen och därmed öka säkerheten för trafik och transporter. Tack vare bättre information om trafikläget får föraren hjälp att undvika olyckor, själva färden blir effektivare och mer komfortabel.

De basstationer som ingick i de tekniska proven i Wien hade en räckvidd på 500 till 700 meter. I C-ITS ingår DSRC (Dedicated Short Range Communications), korthållslänkar baserade på wlan-standarden 802.11p som nyttjar 5,9 GHz-bandet. Vid proven i Wien användes basstationer från Siemens och Swarco.

Industrigruppen Car 2 Car har utvecklat teknik och standarder för kommunikation mellan fordon. Standarder för C-ITS utvecklas inom ETSI och CEN.

Fortfarande saknas dock besked från vägoperatörerna.

– Vi baserar våra planer på att vägoperatörer redan från starten 2015 kommer att erbjuda sina elektroniska informationstjänster, säger Sören Hess.

– Vårt konsortium diskuterar nu samarbete med vägoperatörer i flera länder. Vi vill att de ska införa den nya standarden och börja erbjuda elektroniska tjänster från 2015. Vi förväntar oss att vi når en överenskommelse med vägoperatörer i Neder­länderna, Tyskland och Österrike om detta redan i år, säger Hess.

Han bedömer att vägoperatörer i stora tättbefolkade städer som Amsterdam och Rotterdam kan bli bland de första. Det handlar då om hotspotnät som får begränsad geografisk täckning.

– Jag tror att vägoperatörer i länder som Frankrike och Sverige kan vara intresserade, säger Sören Hess.

I ett senare skede kan det bli aktuellt att även använda bilbranschens eftermarknad och mobilnät för att öka den geografiska täckningen för C-ITS.

Bredare grepp i Europa
Den strategi för införandet som Car 2 Car format innebär att det blir ett begränsat antal elektroniska meddelanden som driver hela utvecklingen. Personbilar, lastbilar och motorcyklar och andra fordon får fördelar av den nya tekniken och därför är de också beredda att betala för C-ITS.

Även Nordamerika och Japan utvecklar motsvarande standarder. Sören Hess påpekar att det finns viktiga skillnader. USA utvecklar en standard med fokus på trafiksäkerhet och enbart kommunikation fordon till fordon medan Europa tagit ett bredare grepp med en mer omfattande tjänsteutbud där många viktiga elektroniska tjänster ska produceras av vägoperatörerna. Om Europas strategi håller så kan C-ITS även bli en exportprodukt för Europa, menar Sören Hess.

I Sverige formar statliga ITS-rådet en strategi för att införa C-ITS. Den kritiska frågan är de elektroniska tjänster som vägoperatören ska leverera. Det är kommunerna och Trafikverket som ansvarar för huvuddelen av vägnätet. Kostnaden för att bygga ut nya DSRC-nät längs vägarna kan bli hög och ITS-rådet vill prova i vilken utsträckning de befintliga mobilnäten kan användas.

– Den bästa lösningen är om fordonsindustrin, telekomindustrin, trafikverket och andra parter först genomför ett fältprov i Sverige där vi prövar om en kombination av korthållslänkar och mobilnät är morgondagens modell. Detta bör vi göra innan beslut fattas om en långsiktig utbyggnad, säger Hans Rode, ordförande i ITS-rådet.

Ericsson har tillsammans med den tyska bilindustrin genomfört tekniska prov i Tyskland som visar att 3G- och 4G-nät snabbt kan överföra meddelanden till fordonen. En kritisk fråga för telekomindustrin är naturligtvis om mobilnäten klarar att leverera alla de elektroniska meddelanden som vägoperatörerna ska leverera.

– Ericsson vill delta i fältprov i Sverige för att visa vad mobilnäten kan prestera. Vi har också fortsatt arbete i Tyskland och projekt i Japan, säger Olle Isaksson på Ericsson.

– Volvo Car är redo att införa C-ITS 2015–2017. Vi bedömer att det är rätt att redan från början satsa på en massmarknad för C-ITS. Vårt mål är att nå noll skadade i bilolyckor i Sverige 2020, säger Jonas Ekmark på Volvo Car.

Han anger att merkostnaden för C-ITS kommer att vara så låg att alla bilar kan utrustas med med tekniken. Enligt vad Elektroniktidningen förstått kan beloppet hamna under tusen kronor per bil.

Elektroniska meddelanden:
Fordon till fordon – räckvidd 500 till 700 meter

+ Hallåmeddelande som skickas regelbundet med information om bilens position, hastighet, riktning och dimension.

+ Varningsmeddelande skickas när ett fordon identifierar en farlig händelse. Vägoperatören skickar meddelande till fordon

+ Närmaste korsning. En geografisk bild över den närmaste korsningen skickas minst en gång i sekunden.

+ Trafiksignal. Hur många sekunder är det kvar innan närmaste gatljus blir grönt?
Källa: AB Volvo
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)